Lövstabruks berömda 1700-talsbibliotek
Biblioteket
Två små flyglar med säteritak uppfördes vid herrgården utmed dammen redan på 1730-talet, tänkta som byggnader åt bibliotek och naturaliekabinett. Dessa lät den Charles De Geer som kallas entomologen (1720–1778) dock riva år 1757 och ersätta med de paviljonger som vi ser på plats idag, ritade av hovarkitekten Jean Eric Rehn och uppförda 1757–1758. Inredningen är också ritad av Jean Eric Rehn och är i allt väsentligt bevarad än idag, även om vissa fysiska förändringar ägt rum genom seklerna. Detta nya bibliotek och det nya naturaliekabinettet stod klara senast 1762.
Unik
samling
Charles entomologen, som är den viktigaste personen i bibliotekets historia, började tidigt sitt samlande i hemstaden Utrecht där det fanns gott om bokhandlare och förläggare. Han besökte även Amsterdam, Haag och Leiden, städer av stor betydelse för den samtida europeiska bokmarknaden.
För Charles var periodiska skrifter den viktigaste källan till information och nyheter, till exempel dagstidningarna Gazette de Leyde och Leidse Courant. Genom att läsa annonser fick han kännedom om nyutkommen litteratur och aktuella bokauktioner, vars kataloger publicerades i tidningarna. För att hålla sig uppdaterad om nyutgivna publikationer fortsatte Charles att prenumerera på tidskrifter sedan han övertagit driften av bruket 1741. Exempel på viktiga informationskällor var exempelvis Journal des savants och Philosophical transactions, som anses vara några av de första moderna vetenskapliga tidskrifterna.
I Sverige köpte Charles utländsk litteratur bland annat genom den tyske bokhandlaren Gottfried Kiesewetter, verksam i Stockholm, som hade tillstånd att importera böcker från utlandet.
Uppsala
univeritets-
bibliotek
Förutom ämnena entomologi, allmän zoologi och botanik finns också iktyologi, eller vetenskapen om fiskar, i Charles De Geers boksamling. Ett praktfullt exempel är Louis Renards vackra, handkolorerade planschverk om ögruppen Moluckernas fiskar och skaldjur från 1754.
När Charles entomologen gått bort 1778 sade sönerna strax upp hans många tidskriftsprenumerationer. Under Charles de De Geer politikerns (1746–1805) tid på bruket blir förvärven av litteratur till biblioteket färre och av annat slag. Mest införskaffas nu underhållning och politiska skrifter, även av sådana titlar som egentligen var förbjudna.
I biblioteket finns även ett stort antal böcker som tillhört Hedvig Ulrika De Geer (1752–1813), dotter till Charles entomologen, och syster till Charles politikern. De har kommit till Lövstabruk efter hennes död.
Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av de cirka 10 000 titlarna blev möjlig med hjälp av statliga medel samt två större privatdonationer. Boksamlingen är förtecknad i en katalog sammanställd av E.G. Lilljebjörn. Boksamlingen är även katalogiserad i den nationella samkatalogen Libris och därmed sökbara genom universitetsbibliotekets söktjänst. Flera exemplar ur samlingen har digitaliserats helt, och finns fritt tillgängliga i Alvin.
Projektet Biblioteket vid Leufstabruk
Projektet The Library of Leufstabruk var ett samarbete mellan Uppsala universitetsbibliotek och De Koninklijke Bibliotheek, Nationalbiblioteket i Nederländerna, och löpte under tiden 2018–2020. Riksbankens Jubileumsfond beviljade medel till projektet i syfte att göra bibliotekets boksamling tillgänglig för forskning. Deltagare i projektet var projektledare Peter Sjökvist, Helena Backman och Alex Alsemgeest.
Projektet har avsett att förteckna samtliga böcker i moderna databaser (Libris, Alvin) samt koppla samman dessa med den holländska databasen Short-Title Catalogue, Netherlands (STCN). Samtidigt har även gjorts en utförlig registrering av tidigare ägare och annan intressant exemplarspecifik information, såsom ett urval av bokband i Alvin. Arkivmaterial som tillhör biblioteket har digitaliserats, däribland korrespondens med bokhandeln Luchtmans i Leiden. Även exemplar tillhörande tidigare obelagda utgåvor av nederländska tryck har digitaliserats och blivit fritt tillgängliga i Alvin. Med dessa insatser har tillgången till och kännedomen om det betydande internationella materialet i Leufstabiblioteket ökat väsentligt både inom och utom Sverige.